Assistentbloggen

Så fort begreppet skiftarbete kommer på tal så tycker jag mest man bara hör allt det negativa som de ökade hälsoriskerna. I en artikel från 2012 på svt kan man bland annat läsa att oavsett typ av skiftarbete så ökar risken för hjärtkärlsjukdom.

Jag jobbar skift. Jag jobbar dagpass av varierande längd, eftermiddags/kvällspass och enstaka nätter. Läser man rapporterna förstår åtminstone jag det som att hälsoriskerna framför allt uppstår på grund av störd sömn och en förändrad dygnsrytm vilket jag inte har. Just nu kommer jag oftast i säng mellan 22 och 23 och stiger upp runt 07. Detta kommer förskjutas en timme till hösten när skolan börjar igen. Då får jag helt enkelt pallra mig i säng tidigare eftersom jag ska upp tidigare.

Det är sällan mina eftermiddagspass krockar med ett efterföljande dagpass och vid de tillfällen detta händer så är det oftast ett dagpass som börjar lite senare. Jag får alltid en lämplig dygnsvila.

Om man bortser från hälsorisken, vilket jag faktiskt gör eftersom jag har en bra dygnsrytm och jobbar förvinnande lite natt, så tycker jag det nästan bara finns fördelar. Jag behöver i princip aldrig ta tjänstledigt för saker som till exempel tandläkarbesök. I och med att jag har lediga dagar mitt i veckan eller börjar jobba på eftermiddagen så kan jag planera i sådana saker när jag inte jobbar. Jag behöver sällan gå upp tidigt fem dagar i sträck utan kan få en sovmorgon lite oftare.

Eller nja, sovmorgon förresten. Med en sjumånaders son så finns det inte mycket till sovmornar. Min sambo och jag delar jämnt på sovmornar. Så när jag har en ledig morgon tar jag ibland sonen och ibland tar sambon sonen. Det brukar resultera i att vi får sova ut åtminstone en gång i veckan J

En annan sak jag gillar med att jobba skift är att jag ibland får tre dagar ledigt i sträck och inte bara en eller två. Det är också rätt fett.