Fundering på bussen
Temat i juni kommer vara kommunikation. Jag inleder det med lite funderingar som dök upp när jag satt på bussen en dag på väg till jobbet.

En äldre dam klev på bussen och höll upp en jämn ström av dialog...Med busschauffören tror jag. Hon pratade om allt från att hur skönt det var att stiga på en sval, mörk buss en varm sommardag till...Ja ärligt kommer jag inte ihåg vad mer hon pratade om. Men jag kommer väldigt väl ihåg min egen reaktion. Jag blev generad för hennes skull. I samma ögonblick tänker jag igenom min reaktion och inser att den säger mer om mig än om henne.
För varför i hela världen ska jag bli generad för en annan person för att hon pratar om saker som berör henne?! Jag är knappast ensam om denna reaktion. Men varför är vi så rädda för kommunikation? Utan att ha gjort en djupare research tänker jag slänga ur mig att detta förmodligen är kulturellt kopplat. I andra kulturer är det förmodligen lika konstigt att inte omges av ständiga dialoger. Jämför en marknad i Sverige med en i mellanöstern. Men det är inte riktigt där skon klämmer heller. Jag reagerar inte på samma sätt när en person med annan kulturell bakgrund talar högt i telefonen så hela bussen hör till exempel. Reaktionen uppstår när en person som jag, baserat på yttre attribut, sätter in i gruppen vit svensk. Den gruppen har jag tillskrivit vissa attribut och när personer inte uppför sig enligt denna mall reagerar jag med att bli generad, irriterad, arg och så vidare.
Så där sitter jag på bussen och funderar över dessa saker och inser att jag är fullkomligt knäpp. Eller egentligen inte. Jag följer ett typiskt beteendemönster som uppstår därför att våra hjärnor är programmerade att kategorisera världen. Så när jag kommer till slutsatsen att min reaktion är knäpp och värdelös kan jag gå vidare i mina funderingar och här kommer kopplingen till mitt yrke.
Som personlig assistent kan man hamna i situationer där man måste gå utanför sin begreppsvärld. Det kan handla om att ifrågasätta, tjata och utmana. Att göra sig besvärlig helt enkelt. För det är så lätt att köra över någon som inte kan svara för sig själv. Som personlig assistent får man inte falla in i tystnad.