Vad är vad egentligen och ska barn behöva dö?
Jag har skrivit om det förr...besparingarna inom assistansersättningen. Och utvecklingen förtsätter att oroa. Senast nu så dök den här artikeln upp i mitt flöde, titeln lyder "Selma, 4, kan inte gå eller äta – nu tas stödet bort". Hennes stöd går från 66,57 timmar till 5 timmar och 51 minuter i veckan. Även för en oinsatt person så är det tydligt att detta är enorm försämring.
Anledningen till den drastiska minskningen beror enligt försäkringskassan på en förändring i regelverket som gjordes i våras. För att vara berättigad till assistans måste personen komma upp i minst 20 timmars hjälp per vecka med grundläggande behov. Till grundläggande behov räknas hjälp med måltider, kommunikation, klädbyten med mera. Förrut ingick sondmatning i "hjälp med måltider" men nu mera räknas sondmatning till medicinvård eller egenvård.
Vad menas då med medicinvård eller egenvård? Socialstyrelsen skriver:
"Med egenvård menas när någon inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd."
Och det är här jag blir förvirrad, om man har en permanent skadad som gör att man själv inte kan utföra egenvård utan måste ha hjälp av en annan. Hur kan då detta inte räknas till 20 nämnda timmar? Jag förstår verkligen inte!
Situationen är så allvarlig att RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) kallat till krismöte med ansvarig minister Åsa Regnér, Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler och ordförande i riksdagens socialutskott Emma Henriksson. Det ska bli intressant att få höra rapporten från detta möte.
Därmed avslutar jag augustis samhällstema. Med anledning av skolstarten blir temat i september skola.
